Johanna

Dagen samhälle är präglat av stress, alla stressar, mer eller mindre, alla har mycket att göra, barn och ungdomar har skolan, det är läxor, och efter skolan är det fritidsaktiviteter, och vuxna, först är dom på jobbet, och i princip alla jobb har man någonsorts tidspress på sig, det är något som måst bli klart i tid, oftast för att andra ska kunna "konsumera" det som vi producerar, te.x en morgontidning eller en liter mjölk kanske, och när dom kommer hem till sina barn, då ska dom köras till sina aktiviteter, tror ärligt talat att det inte är så jättemånga som äter sina måltider ihop ens, jag vet, hemma gör vi inte det, vi gör det när vi kommer hem, eller när vi har tid, ofta är det näst intill en högtid när all har, i lung och ro, tid att sätta sig ner och äta en middag tillsammans med familjen, och det värsta med det är, att jag tror att det är ganska vanligt!


Imorse när jag slutade vid 8 tiden, och gick utanför dörrarna, så slog det mig, "detta är något alla skulle uppleva" En vacker söndagsmorgon, och hela staden sover, bara enstaka cafeér som är öppna, och man kan se ett och annat tidningsbud påväg hem, men allt är tyst, inget annat ljud än fåglarnas kvitter, och luften är som efter regn, ren och lätt, det känns bra att ta ett ta ett andetag och gå över vägen, inte en enda bil i sikte! Även om det kanske är kallt ute, så är det inget som stör sådär  på morgonkvisten, man har tid att tänka på allt annat, eller, helt enkelt, rensa huvudet från all stress och alla måsten, man kan bara vara, och man är det själv, ingen som går på dig när du går genom stan, inga bilar som väsnas, och inte massa oljud från arbetsplatser osv, det är du, bara du som går där genom stan en söndagsmorgon runt åtta!